Nya hemmet i Mariefred
Nu har vi sovit i nya lägenheten fem nätter. Känns skönt att ha landat. Vi hade inte sett bostaden innan vi tackade ja till den så det var lite nervöst. Men som tur gillar vi den jättemycket (minus de morgonpigga måsarna som bor på taket). Den är från 1920-talet och lite annorlunda i sin utformning. Välplanerad är väl inte det ord som ligger närmast till hands att beskriva den med. Vårt sovrum och vardagsrummet är väldigt stora medan köket är ganska litet. Även Theodors sovrum är pyttelitet. Williams är det enda rummet som är någorlunda normalt. Men vi tycker lägenheten är mysig och fin ändå trots att den är lite opraktisk. Marley är väl den enda som inte är helt förtjust. Han påtalar ideligen att det inte ens finns någon balkong och heller inga nedfallna palmblad att gnaga på. Undrar när vi ska åka hem till Esteponaträdgården där han var kung. Det bor dessutom en katt här i trapphuset som han upprörande nog inte tillåts skälla på. Ja, livet är hårt just nu för somliga med fyra ben och svans.
Vi bor högst upp ovanför apoteket
Utsikt
Pyttelitet snedfönster i Theodors pyttelilla rum. Vi fattar inte hur luckan ska hållas öppet utan brödkavelns hjälp...
